Verkligt

En barndomsvän har drabbats av bröstcancer och hennes äldre syster Elisabeth genomför därför vad hon kallar "Projekt 33" samt en insamling på Cancerfonden i sin systers namn. Varje måndag publicerar därför Elisabeth en mininovell baserad på en viss bild.

Jag vill uppmana alla att skänka en slant till insamlingen och att läsa en av Elisabeths mininoveller. Projektet berör.

Spikning

Nu har jag spikat upp min avhandling i Universitetshuset i Uppsala. Som tur var hade min make förborrat ett hål, det var ju 190 sidor som skulle genomborras.

I spikartagen

Av vaktmästaren fick jag en särskild hammare som skall användas vid just detta tillfälle, och även en särskild spik.

I spikartagen

Trots det förborrade hålet var jag tvungen att hamra på som bara den för att få igenom spiken, men till slut satt den där den skulle.

Spikad avhandling

Nu är det "bara" själva opponeringen kvar... Avhandlingen finns tillgänglig elektroniskt för alla som vill se/läsa.

På plats

Kristianstad har bjudit på sin allra soligaste sida idag när det var min första dag som anställd här.

Välkommen hit!

Högskolan ligger på det som en gång var Norra skånska regementets område (P6). Gatorna omkring högskolan har namn som minner om detta, såsom Sergeantvägen, Infanterivägen och Kommendantsvägen. I området där högskolan ligger, Näsby, finns också en gata som heter "chaussé", vilket är ett nytt ord för mig (Näsbychaussén). Jag tror att det kan vara en ganska ovanlig benämning på en gata. Hursomhelst så ska det beteckna en landsväg som är omsorgsfullt byggd.

Inne på området

Inne på området finns arbetsrum och föreläsningssalar. Mitt i allt finns en byggnad med bland annat reception, café och bibliotek.

Reception, café och bibliotek huserar härinne

Jag sitter i det som kallas hus 16.

Här sitter jag, i fönstret till vänster om dörren

Denna vecka hyr jag ett rum på Holländaregatan 3 från Kristianstadsrum. Det är ett härligt vindsrum med sängen i en vrå, egen teve, trådlöst wifi samt pentry och toalett som delas med ett rum till. Allt till det facila priset tvåhundra kronor natten. Det finns ingen dusch, men vi har en hel del sådana på högskolan så det löser sig. Bara ett kvarter bort ligger Willys så det är enkelt att handla lite frukost.

Förändring

När sommaren var som varmast la jag in en extra växel, fick tunnelseende och skrev faktiskt färdigt min avhandling! Nu är den på tryck och nästa vecka ska jag få den. På fredag den 30 augusti ska jag "spika", det innebär att avhandlingen blir offentlig. Då ska jag gå med tio exemplar till Carolina Rediviva, dessa kallas pliktexemplar. Sedan ska jag gå till Universitetshuset och på en särskild anslagstavla spika upp ett "spikblad" med uppgifter om vad avhandlingen handlar om och när disputationen ska ske. Egentligen räcker det att jag lämnar in de tio exemplaren, men att spika på Universitetshuset är en rolig Uppsalatradition som jag tänkt vara en del av.

Men innan det sker en del annat nytt, som påverkar fler än bara mig. Jag har fått jobb! I Kristianstad! Till min stora glädje ska jag få vara en del av utbildningen av framtidens HK-lärare och kommer därför att veckopendla till Skåne. Redan på måndag börjar jag, så "semestern" har blivit väldigt kort.

Skrivandet tog helt över min sommar och därför har jag knappt hunnit med något annat. Nu börjar det rycka i händerna efter att få göra något annat. Har börjat virka på en väska lite smått, men tiden får utvisa om jag orkar slutföra det projektet. Kanske det blir tid på tågresorna att vara kreativ.

Odling

I vår lilla trädgård har vi ett litet land där rabarbern håller hus. Där kan vi även odla morötter och annat gott. I år har odlingen däremot helt fått sköta sig själv eftersom jag sitter och skriver.

Maskrosarmé

Landet har invaderats av maskrosor. Jovisst, jag vet att det är ett ogräs. Men med en hel armé av vita bollar i kvällssolen fanns det ändå något vackert över dem.

Skör överlevare

Minsta vindpust kan ju få det luddiga vita att fara iväg, men ändå står de där, och överlever.

Carolina

I går var jag på information om hur processen med tryckning av min avhandling ser ut. Informationen hölls på Carolina Rediviva: en av mina favoritbyggnader i Uppsala. Dels för att den innehåller böcker (naturligtvis!) och dels för att det är häftigt med prång, trappor, vinklar och vrår.

Det var några år sedan jag var in i läsesal C och vill minnas att den förut var möblerad med rader av mindre bord och stolar där man kunde studera inför tentor och uppsatser. Oavsett hur det såg ut förr ser det inte ut så nu.

Läsesal C - Carolina Rediviva

Där fanns mindre rum avskärmade med glasväggar, för grupparbeten. Det fanns bord och stolar, runda bord och fåtöljer, och, inte minst, soffor med höga ryggar som stänger in och markerar ett rum. Vid en sådan soffkonstellation såg jag några studenter som dessutom hade en whiteboard framrullad att skriva på. Det enda det var ont om var studenter. Men det kanske inte är så många som pluggar klockan 9 en måndagmorgon i början av juni.

På väg hem från Carolina hittade jag en träbänk med en låda på:

På träbänken fanns Carl von Linnés namnteckning infräst. På skylten står "Hågavandringen Fjärdingstullen". Här stod alltså en tullport förut, som fick rivas för att ge plats åt Carolina. Och det var här Carl von Linné utgick vid exkursioner till Håga och Kung Björns hög, inte långt från där jag bor.

Så lärde jag mig något nytt i dag med. Hade jag ringt numret till Linné hade jag antagligen lärt mig ännu mer.

På den fortsatta vägen hem kunde jag gå förbi min farfar, min mormor och morfar, och min pappa. Kändes himla fint.

Experiment

Jag drar runt på alltför många kilon på min kropp. Det här stör mig särskilt mycket vid vissa tillfällen, till exempel när jag ska gå på promenad (jag orkar inte så långt som jag vill och får lätt ont i någon led) eller när jag ska handla kläder (en trist aktivitet som blir än tristare av att det finns så lite att välja på).

Den senaste veckan har jag provat periodisk fasta för att se om det kan vara något för mig. Jag har gjort så att jag äter middag men resten av dagen enbart dricker olika saker. Jag har alltid gillat att fasta (tre eller fem dagar). Det är känslan av lätthet som infinner sig efter ett par dagar som jag har gillat, och hur mat sedan när man brutit fastan smakat så fantastiskt mycket mer. Jag har inte gillat att jag fått ont i huvudet och frusit.

Den variant jag testar nu innebär att jag dricker morotsjos och välling till frukost, buljong till lunch och en kopp kaffe någon gång under dagen. Kanske ett till glas jos någon gång. Framåt kvällen har jag ätit ett äpple och sen middag tillsammans med familjen.

Efter att ha testat några dagar (fem) så är jag väldigt nöjd. Jag har gått ner i vikt lite grann (även om jag vet att det mest är vatten precis i början är det en fin belöning att se direkta resultat). Jag fryser inte. Jag har inte ont i huvudet. Jag får äta (tugga!) något varje kväll.

Min plan är att testa i två veckor och sedan göra en ordentlig utvärdering. Håll tummarna!