Omnämnd

Satt och surfade på nätet och upptäckte att min avhandling nämns bland Lärarnas Nyheter i en intervju med Karin Hjälmeskog (min biträdande handledare) om undervisning för hållbar utveckling. Kul!

Doftmotsatser

På matbutiken där jag handlar i Kristianstad hittade jag en burk med "Kav original Chai" med vaniljsmak. Genom att blanda det väldoftande pulvret i burken med hett vatten fick jag en varm och söt dryck som smakade vanilj och lite kanel.

Efter att ha njutit av denna vällukt tog jag mig an en desto mindre angenäm uppgift: att få bort en obehaglig stank i badrummet.

Kranen till mitt badkar har droppat och i höstas var en rörmokare här och fixade till det problemet. En liten tid efter detta började det lukta väldigt illa. Jag vet inte om det avbrutna vattendroppandet och stanken hänger ihop - oavsett vilket måste jag göra något åt saken.

Mitt badkar är inmurat och har kakel på framsidan med en liten gallerförsedd lucka in till avloppet. Så här ser det ut:

Nu har jag hällt kokande vatten och bikarbonat ner i avloppet och hoppas att den obehagliga lukten ger med sig.

Metallslöjd

Jag har länge velat använda min plåtsax från Cocraft och sett framför mig hur man kan skapa alla möjliga häftiga saker av gamla konserv-, läsk- och ölburkar. Det finns mycket att bli inspirerad av, till exempel den här kransen och de här värmeljushållarna. Det fina med min plåtsax är att den klipper ett sorts tandat mönster som gör att det man klipper ut inte får några vassa kanter, vilket är toppen!

Jag ville göra en mobil, eller oro, att hänga upp någonstans och tog en urdiskad matjessillburk till ring. Från den hängde jag knappar, torkade rönnbär och löv och hjärtan som jag klippte av metall. Jag ville mönstra dessa och använde en stjärnmejsel för att hamra dit lite prickar:

Löv med mönster från en mejsel

Lövet böjde upp sig när jag hamrade in mönstret, så jag fick vända på det och hamra det slätt igen:

Baksidan av lövet (det var Bohusmatjes tydligen)

På samma sätt hamrade jag mönster i ett hjärta som sedan fick lite kläde som bakgrund:

Hjärta med klädebaksida

Själva hängena är ståltråd som jag böjt runt en ätpinne som jag fått någon gång när jag köpt sushi. När hela mobilen var färdig hängde jag den i köksfönstret:

Min första metallmobil

Här är en detaljbild:

Löv från en ölburk

Längst ner hängde jag en rundel utklippt från en burk och dekorerad med en knapp och ett hjärta av kläde. På så vis fick den lite tyngd och hela långa hänget svänger lite lagom:

Lite tyngd i avslutningen

2005 satt jag på Institutionen för Hushållsvetenskaps dåvarande bibliotek på Trädgårdsgatan i Uppsala och bläddrade i några textiltidskrifter. Jag letade efter inspiration till saker att brodera. Bland annat hittade jag en liten fågel som jag sedan omarbetat och gjort till min egen, den följer mig sedan dess och blir klottrad både här och där.

Min fågel!

Jag ville testa om det gick att överföra den här vännen till en mobil av metallskrot. Först klippte jag ut en liten fågel av en Mountain Dew läskburk och sedan dekorerade jag den med ett hamrat mönster.

En av fyra utklippta och mönstrade fåglar

Framsidan på fågeln är ganska tjusig, medan baksidan är lite vild på grund av läskburkens mönster:

Baksidan

Min mamma bor i en bostadsrättsförening som har en alldeles egen matsal och av tjejerna i köket har jag fått lite större konservburkar. Jag gjorde fyra fåglar som monterades på en ring som jag klippt ur en sådan stor konservburk:

Monterad med ståltråd

På nätet hittade jag en beskrivning av hur man kan mönstra metall från läskburkar så att det får en reliefstruktur. Det handlar om att först rita in mönstret på en sida, sedan vända metallen och följa kanterna på mönstret och slutligen vända på metallen igen och rita i de ursprungliga linjerna. Till den här mobilen vill jag ha några löv, så jag testade denna metod för att mönstra:

Metallöv och löv från pet-flaska

Ur en urdrucken petfalska klippte jag till ett löv som var större än lövet av metall, med saxen klippte jag också fram ett lövmönster ur pet-lövet. Det mönstrade metallövet och pet-lövet monterades sedan tillsammans på mobilen:

Nästan som en sorts fattigmanskristall

Så här ser verkstaden ut:

Knappar, pärlor, verktyg, brädor, belysning, material, inspiration...

 



Popcorn som illustration

Förra veckan fick jag berätta om min forskning för Livsmedelsakademins matforskarnätverk. Till viss del innebar det en ny publik för mig och jag fick bland annat höra minnen från hemkunskapsundervisningen för 40-50 år sedan. I morgon ska jag få berätta om min forskning för min dotter och hennes skolkamrater som går i 3:an - alltså barn som ännu inte har haft sin första undervisning i Hem- och konsumentkunskap. Nu har jag funderat: hur kan jag berätta att jag studerat matens betydelse för elever och lärare och vilken roll klassrummet spelar i detta meningsskapande? Så här har jag tänkt.

Jag tänker inleda med att berätta lite om varför man började undervisa om mat i skolan. Sen ska eleverna få tre muggar var märkta med A-B-C och i varje mugg kommer det ligga några popcorn. I en ligger vanliga, saltade, popcorn, i en finns popcorn med wasabismak och i en popcorn med karamell.

Tillsammans ska alla prova en sort och sedan får de som vill berätta vad de tänker på - är det en smak de känner igen och i så fall varifrån. Min tanke är att minnen finns i smakerna och att barnen kommer att relatera till sådant de känner igen eller inte känner igen. På så sätt kan jag berätta om hur mat betyder olika saker för oss i olika sammanhang, och att det vi upplever som underligt eller konstigt kanske bara är sådant som vi ännu inte är vana vid.

Jag hoppas att det fungerar. Det känns som en utmaning att omvandla en analytisk, torr och teoretisk avhandling till ett görandemoment för elever i 3:an...

Karamellpopcorn
Blanda 2,5 dl socker, 3 msk vatten och 25 g smör i en tjockbottnad gryta. Smält ihop och rör tills allt kokat ihop till en sirapsliknande konstistens, det tar 5-10 minuter. Bred ut poppade popcorn på en bakplåtspappersklädd plåt. Häll över karamellen och rör snabbt runt. Låt svalna.

Matkultur

Studenter som läser till lärare i Hem- och konsumentkunskap på mitt jobb ska bland annat arbeta med matkultur. För att utmana hur de tänker kring begreppet matkultur har jag skapat olika teman som de fått tolka, tillaga och gestalta. De senaste dagarna har de gjort maten och vi har diskuterat den ur olika perspektiv.

Barnmat?

Barnmat?

Ett tema som förekommit är "barnmat". I en grupp tolkades det som mat till Halloween med avhuggna fingrar, kattbajs, ögon och spöken som naturligtvis var vanliga ätbara saker som formats till något annorlunda. En annan grupp tolkade barnmat som köttbullar och pasta och visade upp maten som ett dukat middagsbord för en familj där ett av barnen försökt bre smör på sin macka och då vält mjölkglaset. Dessutom är bordet belamrat av alla teckningar barnen tagit med hem från förskolan.

Konstig mat?

Vi har också fått en tolkning av temat "konstig mat". Här dukades upp ett skogsbord med nässelbröd, rostade kastanjer, björnklämma och stenålderssoppa. Vi fick även tallbarrste.

 

Präktig mat?

Det kan uppfattas som präktigt att laga mat själv från grunden när man går någonstans där det faktiskt finns mat att köpa, t.ex. om man besöker en nöjespark som har olika serveringar. Därför valde gruppen som tolkade temat "präktig mat" att göra bland annat västerbottenpaj, saffransbullar, marinerade kycklingspett och hemgjord saft på svartvinbärsblad.

Rolig mat?

Ett tema var "rolig mat" och gruppen som tolkade detta valde att fokusera på "ro" och komponera en romantisk middag för Roine och Rosita med bland annat Rostbiff, Rosévin och Rosenbröd.

Terapeutisk mat?

Två grupper tolkade temat "terapeutisk mat" och det fanns många likheter mellan deras tolkningar. Det handlade om hälsosam mat, inre balans och harmoni. En grupp lyfte fram färgers betydelse.

Traditionell mat?

Kalops var huvudrätten för en grupp som tolkade temat "traditionell mat", och de dukade upp två bord som visade på kontraster med denna tradition. På det ena bordet var maten köpt färdig i burkar och det var dukat med engångsartiklar. På det andra bordet fanns kalops lagad från grunden och framdukad med riktigt porslin och duk.

Snart ifatt

Plötsligt satt jag där en måndag i början av augusti, med fingret över en tangent beredd att klicka på en knapp för att skicka in hela avhandlingen till tryck och samtidigt ringer min telefon och det är någon som frågar om jag kan tänka mig att komma på intervju för drömjobbet på fredag samma vecka.

Det kändes overkligt. Det är fortfarande lite overkligt. Men snart tror jag att jag är ifatt. På ett år har så ofattbart mycket hänt och så många bitar har trillat på plats att det är svårt för mig att begripa.

I november förra året avslutade jag min lärarutbildning och senare samma månad förlorade jag min pappa. I januari i år satte jag mig ned vid vardagsrumsbordet hemma i Uppsala för att försöka skriva klart en avhandling. Nu sitter jag i här, med doktorsexamen och lärarexamen i ryggsäcken, med en liten och mysig övernattningslägenhet i Skåne och ett fantastiskt jobb där jag får jobba med mat och måltider på Högskolan Kristianstad. Det hade jag aldrig kunnat ana för ett år sedan.

Det löser sig, brukar jag tänka, och det stämmer ju faktiskt. Men sedan disputationen i slutet av september har jag varit ganska trött och disträ, eller vimsig som min snart sjuttonårige son uttrycker det, och det kanske inte är undra på. En fantastisk present jag fått var en resa till Aten och trots att vintern är min favoritårstid så var det skönt att få komma till värmen några dagar och bara strosa runt med sandaler på fötterna och sitta på uteserveringar och äta fantastisk mat. Nu så, nu tror jag att batterierna börjar ladda igen.

Pizza utomhus

Så här gjorde vi när vi gjorde pizza utomhus.

En vagn kommer lastad

Vi packade en vagn full med allt vi behövde: spadar, yxa, morakniv, kniv, ved, vatten, skärbräda, några riktigt stora plåtburkar utan lock, lock från några riktigt stora plåtburkar, rivjärn, platspåsar, mjöl, salt, bakpulver, matolja, peppar, topping till pizza (vi tog tomatsås, riven ost, morot, palsternacka, paprika, tomat och champinjoner), bestick, tallrikar, glas.

Vi börjar gräva

Vi började med att gå till en trevlig dunge och se till att vi hade en hel hög med stenar i olika storlekar. Det var noga att det var riktiga stenar och inte bitar av betong, det var inte heller bra att ha flinta: stenarna ska senare användas i elden och betong och flinta kan spricka. I dungen grävde vi ur en kvadrat på ungefär 1x2 meter. Vi grävde ur knappt en decimeter ner i marken och i sektioner så att vi kunde lyfta upp gräsbitar och spara.

Grästuvor som sparas

Uppgrävda grästovor la vi åt sidan på ett ställe där vi inte skulle gå.

Bygg en eld

Vi använde björkved - den är torr och billig. Vi späntade några stickor och rev också av en del bark. I gropen la vi några vedklabbar med barksidan uppåt. På dessa la vi några bitar bark och några späntade spån som vi sedan tände eld på. Sakta och metodiskt byggde vi upp en eld ungefär mitt i gropen.

Stenar på värme

När elden fått riktig fart tog vi och kastade upp några löv i luften för att få reda på vindriktningen. Nu tog vi stenar och la med en spade in dem i elden på läsidan så att de skulle få riktigt mycket värme på sig.

"Ugn" och "plåt"

Några riktigt stora plåtburkar skulle fungera som ugnar och i dessa skulle vi lägga lock med pizza på. Locken skulle alltså passa in i burkarna men inte vara så små att de hamnade på botten.

Pizzadegstillverkning

Var och en fick göra sin egen pizzadeg. Den gjorde vi genom att blanda 1,5-2 dl mjöl (vi hade grovt dinkelmjöl), en knivsudd bakpulver och lite salt med lite olja och lite vatten i en påse. Vi kramade påsen tills en deg formades, några behövde mer vatten, andra mer mjöl. När degen gick att forma utan att vara vare sig för hård eller kladdig var den klar.

Pizzor skapas

Vi hällde lite olja på ett burklock och tryckte ut pizzadegen på den. Sen la vi på tomatsås och den topping som man ville ha. Jag tog riven morot och palsternacka, paprika och ost.

Arrangerad eld

När stenarna blivit riktigt heta och vedklabbarna brunnit ner till kol flyttade vi, med hjälp av spaden, på stenarna och de vedbitar som fanns kvar. Vi la stora stenar längs ena kanten av glödbredden. De mindre stenarna la vi i plåtburkarna.

"Ugnar" på plats

Vi la plåtburkarna så att de hade "baksidan" på de stora stenarna och på så sätt fick lite framåtlut. I botten på varje burk låg några av de mindre stenarna. Framför öppningen la vi också några av de vedträn som fanns kvar. Nu hade vi skapat en burkugn som fick värme underifrån, framifrån och inifrån och som, genom att den lutade, dessutom behöll värmen inuti.

In i "ugnen"

Med en spade (eller för hand) la vi in "plåten" med pizzan på stenarna i "ugnen".

Tillagning

Det var riktigt varmt i "ugnarna" och det tog ungefär 10 minuter för pizzorna att bli klara.

Efterarbete

När vi ätit oss mätta och pratat och skrattat en stund tog vi hand om efterarbetet. Vi hällde vatten på stenar och glöd för att skynda på avsvalningen och spred dessutom ut stenarna så att de inte skulle ligga och värma varandra. När allt svalnat ska stenarna tas bort och grästuvorna läggas tillbaka.