Underskrivet

Nu har vi besiktigat huset och skrivit på alla papper. Om drygt hundra dagar planerar vi att flytta.

Här hoppas vi att många knackar på

Vi fick reda på att det bland annat har bott en fotograf, en elektriker och en kock i huset.

Grindar som behöver lite upprustning

I höst ser vi fram emot att äta gåsmiddag hos närmaste grannen - Kastanjelunds Wärdshus.

Mitt över gatan - närmaste grannen - Kastanjelunds Wärdshus

Huset ligger precis när man svänger in i byn, bredvid skola, affär och busshållplats.

Närmaste grannarna åt andra hållet hälsade glatt på Åsa

Svårt att äta, svårt att sova

Det är en omvälvande sak, det här att hitta ett nytt hus som man kan tänka sig känna sig hemma i och att flytta över 60 mil bort från de trakter där man bott mer eller mindre hela sitt liv. Förra helgen gick vi och tittade på två hus och fastnade direkt för det ena av dem. Det var både härligt och jobbigt. Härligt eftersom jag kan se mig bo där länge, länge. Jobbigt eftersom det nu helt plötsligt blev angeläget att delta i budgivning och eftersom den där långa flytten blev så mycket mer verklig. Dagarna från det att jag första gången såg huset till dess att budgivning och allt var över hade jag både svårt att äta och att sova. Jag var liksom helt uppochner.

Budgivningen gick bra - vi ska få köpa drömhuset. I en liten by bara någon kilometer från havet ligger huset som ska bli vårt nya hem.

Grävaren i mig har nu blivit nyfiken - vilka var de som byggde huset och bodde där först och när byggdes huset? Enligt en del dokument byggdes det 1929, enligt något annat 1910. Jag har snokat runt i arkiven och kan inte hitta något entydigt svar på hur det egentligen ligger till. Jag vet att 1937 slogs tomten vi köper ihop till sin nuvarande form med delar från fyra andra tomter. Men huset verkar ha byggts tidigare än så.

På en lantmäterikarta från 1921 ses de fyra tomterna ordentligt utritade - men det finns ingen markering av något hus. Däremot så finns tomterna beskrivna i text som åker och äng.

På Häradsekonomiska kartan 1926-1934 däremot finns det utritat.

Nästa vecka skriver vi kontrakt. Då ska jag fråga säljaren om han vet var årtalet 1929 kommer ifrån.

Husjakt

Eftersom jag ska fortsätta jobba på Högskolan Kristianstad har vi i familjen beslutat att vi ska flytta till Skåne. Så nu är det husjakt som gäller! Hittills har jag hunnit titta på fem hus - i Hammar, Öllsjö, Önnestad, Yngsjö och Furuboda.

Det kanske syns lite dåligt - men på kartan är:
A - Mitt jobb, Högskolan Kristianstad
B - Lilla lägenheten jag övernattar i när jag jobbar
C - första huset jag såg, i Hammar
D - andra huset, i Öllsjö
E - tredje huset, i Önnestad (precis vid järnvägsstationen)
F - fjärde huset, i Yngsjö
G - femte huset, i Furuboda

Hittills är det hus F, i Yngsjö, som tilltalat mig mest.

Saperemöte i Åbo

I veckan har jag varit på Saperemöte i Åbo, vackra Åbo.

Sapere är en metod för att lära barn om mat med alla sinnen skulle man kunna säga och är en möjlig metod att använda i hem- och konsumentkunskapsundervisning.

 

På det här mötet satt några personer från Sverige, Finland, Frankrike och Danmark och pratade om mat-och-barn-forskning, -undervisning och allmänt om Sapere och metodens möjligheter. Vi var i helt nybyggda lokaler mitt på universitetsområdet välkomnade av Mari Sandell och hennes kollegor.

Medan vi var där pågick "Food and Fun" i Åbo. "Food and Fun" är ursprungligen en festival på Island som nu för första gången åkte till ett annat land - och det blev Åbi i Finland. Vi gick till restaurangen Hus Lindman där den svenske kocken Morre Varli gästspelade under festivalen.

Det var fantastiskt god mat, även om jag efter en enda sked av kräftsoppscappucinon blev påmind om att jag ju inte längre tål kräftor.

Håriga mackor på Skördefestivalen

I helgen var det Skördefestival i Kristianstad och jag stod med några kollegor i Tivoliparken. Vi informerade om de utbildningar vi har på mat och måltider (hem- och konsumentkunskap och gastronomi), den forskning vi pysslar med och så fick alla barn göra håriga mackor.

Min kollega Hanna står med en flicka som gör en macka, först gjorde hon en i plattan som ligger till höger i bild.

Håriga mackor bygger på en app som heter Sandwitch - nej, den är inte felstavad, det ska vara som en ordlek om en häxa och en smörgås. Appen är ett spel som vänder sig till små barn. De får göra en macka som blir som en gubbe i spelet, längst ner kommer "receptet" upp och sen kan man göra samma macka i verkligheten.

Flickan är färdig med sin macka. Spelet syns på plattan på bordet.

Tanken är att på ett lustfyllt och roligt sätt få barn att börja bekanta sig med frukt och grönsaker och till slut äta mer av det. En hårig macka innehåller för det mesta mer frukt och grönsaker än en macka brukar göra!

Krona av vindruvor!

Nästan som ett sött monster.

Mackorna kan se ut nästan hur som helst, men kan man göra hur som helst? Några pojkar testade att klippa i morot och det gick alldeles utmärkt!

Morotsklipp. Det ska bli glasögon.

Hatt!

Det var marknad i Simrishamn när vi var där på semestern, och jag köpte mig en hatt.

Experiment i hettan

Jag tål inte värme särskilt bra, så när det blir så varmt som det är nu (för närvarande 29,2 grader i Flogsta, klockan 10:06 på förmiddagen) drar jag mig tillbaka till husets svalaste plats (källaren) och gör så lite som möjligt.

Ur boken "Virktekniker" av Maria Gullberg, Hemslöjdens förlag

På Hallands Kulturhistoriska Museum som ligger i Varbergs fästning köpte jag boken "Virktekniker" av Maria Gullberg. Det är sannerligen en inspirerande bok, men efter några försök med olika tekniker satt jag och undrade vad jag skulle kunna ha dem till - vad ska det bli? Även om det är olidligt varmt nu så kommer det kallare dagar, därför började jag virka ett par vantar. Jag lade upp 56 maskor och virkade ett påhittat mönster i ungefär 6 cm, sen vände jag "kragen" utochin och tog upp 56 maskor för att sticka vidare.

Den virkade "kragen" är vänd utochin och maskor tas upp med virknål

Kanske det blir ett par tumvantar?!

56 maskor tog jag upp