Olika sätt att förbereda sig

Hur förbereder man sig för att disputera? Jag antar att det finns en mängd olika sätt, så här gör jag.

Jag läser långsamt och noggrant igenom avhandlingen och gör anteckningar om sånt som jag tycker verkar otydligt uttryckt eller som behöver utvecklas mer.

Jag målar om en skänk som vi köpte på Blocket 2007. Den har varit mörkt, mörkt brunbetsad, som man fortfarande kan ana av de mörka hålen bakom dörrarna. Men nu blir den ljust, ljust grå och (i mitt tycke) riktigt, riktigt läcker. Jag använder färgen Jotun Lady Supreme Finish som är helt underbar att måla med! Dessutom kan man göra rent penslarna i vatten.

 

Jag läser lite till, antecknar och funderar. Dubbelkollar i litteraturen och tänker en vända till.

Ett bord har också fått ett lager ljust, ljust grå färg. Det har varit trävitt tills nu och på så vis varit del av det mycket spretiga intryck mathörnan i köket gett. Men nu blir det mer sammanhängande.

Så läser jag lite till. Tur att jag har den här särskilda versionen av avhandlingen där texten enbart är tryckt på ena sidan, på så vis kan jag anteckna mycket utan att det blir svårt att läsa.

Det får bli lite havrekex också, vill ju ha något att knapra på till kaffet när jag läser.

7 september: ett foto i timmen

06:38: Sigge piper och vill bli utsläppt i trädgården. Tar ett foto, och går sedan och lägger mig igen.

 

07:44: Sigge piper igen, men nu var det inte min tur att gå upp. Ligger och läser en stund och somnar sedan om.

11:00: äter frukost i trädgården och ser hur eftersatt allting är.

 12:00: har klippt bort det torra på pelargonerna. Alltid något!

 13:00: med sonen på Gränby centrum och handlar.

 14:00: med maken på Bauhaus för att handla socklar till dotterns rum.

 15:00: hjälper dottern med hennes dator.

 16:00: tittar på Project Runway.

 17:00: betalar räkningar och fixar med föreningens ekonomi.

 18:00: pizza! Jag gillar Flogsta special.

 19:00: klär om stolsdynor med dottern och lyssnar på svensk popmusik.

 20:00: börjar klä om en stol med dottern.

 21:00: slår mig till ro för att få virka en stund.

 22:00: sitter fortfarande och virkar. Tror det kanske blir en liten väska.

23:00: silverte och bok, snart är dagen slut.

Verkligt

En barndomsvän har drabbats av bröstcancer och hennes äldre syster Elisabeth genomför därför vad hon kallar "Projekt 33" samt en insamling på Cancerfonden i sin systers namn. Varje måndag publicerar därför Elisabeth en mininovell baserad på en viss bild.

Jag vill uppmana alla att skänka en slant till insamlingen och att läsa en av Elisabeths mininoveller. Projektet berör.

Spikning

Nu har jag spikat upp min avhandling i Universitetshuset i Uppsala. Som tur var hade min make förborrat ett hål, det var ju 190 sidor som skulle genomborras.

I spikartagen

Av vaktmästaren fick jag en särskild hammare som skall användas vid just detta tillfälle, och även en särskild spik.

I spikartagen

Trots det förborrade hålet var jag tvungen att hamra på som bara den för att få igenom spiken, men till slut satt den där den skulle.

Spikad avhandling

Nu är det "bara" själva opponeringen kvar... Avhandlingen finns tillgänglig elektroniskt för alla som vill se/läsa.

På plats

Kristianstad har bjudit på sin allra soligaste sida idag när det var min första dag som anställd här.

Välkommen hit!

Högskolan ligger på det som en gång var Norra skånska regementets område (P6). Gatorna omkring högskolan har namn som minner om detta, såsom Sergeantvägen, Infanterivägen och Kommendantsvägen. I området där högskolan ligger, Näsby, finns också en gata som heter "chaussé", vilket är ett nytt ord för mig (Näsbychaussén). Jag tror att det kan vara en ganska ovanlig benämning på en gata. Hursomhelst så ska det beteckna en landsväg som är omsorgsfullt byggd.

Inne på området

Inne på området finns arbetsrum och föreläsningssalar. Mitt i allt finns en byggnad med bland annat reception, café och bibliotek.

Reception, café och bibliotek huserar härinne

Jag sitter i det som kallas hus 16.

Här sitter jag, i fönstret till vänster om dörren

Denna vecka hyr jag ett rum på Holländaregatan 3 från Kristianstadsrum. Det är ett härligt vindsrum med sängen i en vrå, egen teve, trådlöst wifi samt pentry och toalett som delas med ett rum till. Allt till det facila priset tvåhundra kronor natten. Det finns ingen dusch, men vi har en hel del sådana på högskolan så det löser sig. Bara ett kvarter bort ligger Willys så det är enkelt att handla lite frukost.

Förändring

När sommaren var som varmast la jag in en extra växel, fick tunnelseende och skrev faktiskt färdigt min avhandling! Nu är den på tryck och nästa vecka ska jag få den. På fredag den 30 augusti ska jag "spika", det innebär att avhandlingen blir offentlig. Då ska jag gå med tio exemplar till Carolina Rediviva, dessa kallas pliktexemplar. Sedan ska jag gå till Universitetshuset och på en särskild anslagstavla spika upp ett "spikblad" med uppgifter om vad avhandlingen handlar om och när disputationen ska ske. Egentligen räcker det att jag lämnar in de tio exemplaren, men att spika på Universitetshuset är en rolig Uppsalatradition som jag tänkt vara en del av.

Men innan det sker en del annat nytt, som påverkar fler än bara mig. Jag har fått jobb! I Kristianstad! Till min stora glädje ska jag få vara en del av utbildningen av framtidens HK-lärare och kommer därför att veckopendla till Skåne. Redan på måndag börjar jag, så "semestern" har blivit väldigt kort.

Skrivandet tog helt över min sommar och därför har jag knappt hunnit med något annat. Nu börjar det rycka i händerna efter att få göra något annat. Har börjat virka på en väska lite smått, men tiden får utvisa om jag orkar slutföra det projektet. Kanske det blir tid på tågresorna att vara kreativ.

Odling

I vår lilla trädgård har vi ett litet land där rabarbern håller hus. Där kan vi även odla morötter och annat gott. I år har odlingen däremot helt fått sköta sig själv eftersom jag sitter och skriver.

Maskrosarmé

Landet har invaderats av maskrosor. Jovisst, jag vet att det är ett ogräs. Men med en hel armé av vita bollar i kvällssolen fanns det ändå något vackert över dem.

Skör överlevare

Minsta vindpust kan ju få det luddiga vita att fara iväg, men ändå står de där, och överlever.