Graffiti och klotter

Collage av närbilder

Vad är nu det här? Jo - jag promenerade hem från en kompis idag och tänkte att jag skulle ta foton med något tema på vägen. Det första jag gick förbi som fångade mitt öga var klotter på en stolpe och jag tänkte att 'jag tar bilder på allt klotter jag ser på vägen' i tron att det nog inte skulle var så mycket.

Sträckan jag gick var knappt 2,5 kilometer och gick genom bostadsområden, förbi en skola och genom skog. Här är vad jag såg:

Lyktstolpar

Lyktstolpar

Lyktstolpar

Lyktstolpar

Lyktstolpar

Ungefär 40 nedklottrade lyktstolpar.

Stenar och träd

Några stycken träd och stenar som blivit dekorerade. Alla tog jag inte bild på - det kändes inte meningsfullt när fägen mest var bortnött.

Staket

Ett par-tre nedklottrade staket. Hade jag fått klotter på mitt staket hade jag nog varit allt annat än glad.

Elskåp

7 stycken elskåp med dekor.

Sopkorgar

6 sopkorgar. Den som hängde på en stolpe var faktiskt ganska läcker.

Skyltar

Enbart 2 skyltar hade klotter. Fast å andra sidan så kanske jag inte fick förbi så många skyltar, det var ju mest lyktstolpar och träd...

Jag passerade 2 lekplatser och båda hade klotter. På gungor, klätterställningar och en lekbåt. Trist.

Den enda anslagstavlan jag passerade hade klotter.

Mellan Berthåga/Stenhagen och Flogsta, under väg 55, går ett par tunnlar för fotgängare och cyklister. På väg mot Flogsta möttes jag av det här: "Welcome 2 Flogsta". De rosa och blå siluetterna ovanför texten är höghusen där många studenter bor (de som vrålar klockan 22 varje kväll).

I tunnlarna var det lite graffiti:

Vad är det som drömmer?

En klo

Flamingo (utan huvud)

Frihetsgetter?

Politiskt budskap

Politiskt budskap

Under promenadens gång blev jag mer och mer fövånad över att det var så mycket klotter och graffiti längs denna korta bit. Allra mest märkligt är det kanske att jag bara la märke till ett par när jag gick åt andra hållet en timme tidigare...

Men collaget som är först i inlägget tycker jag ändå visar att det kan finnas något tilltalande bland allt det här, där färger ligger i stråk, lager på lager, i oväntade kombinationer.

Rensa lampor

Jag hör till de som är mycket förtjust i att ha många lampor överallt som ger ett mysigt sken i alla rum, däremot har jag svårt för taklampor och tänder dem endast i nödfall (förutom över matbordet). Ett tag var det svårt att få 'rätt' sken i och med att vi bytte till lågenergilampor, men nu har jag antingen vant mig eller så ger även lågenergilamporna gult sken. Medan jag sitter och skriver håller maken på att rensa i förrådet - naturligtvis hittade han en massa lampor (mest utan skärm) därinne!

Läcker pärlkjol

Handgjort?

De två lamporna ovan hör till min barndom och jag hade glömt att det nu är jag som har dem. Den undre vill jag minnas satt på en brun keramikfot som tyvärr gick sönder. Den övre hängde i hallen när jag var liten.

Taktil lampa

Den här rensades nyligen bort ur sonens rum. Det går att reglera ljusstyrkan på den genom att röra vid metallstången. Mycket läckert tycker jag.

Lamfotsskog

På bordet står nio lampfötter, med eller utan skärm, som gömt sig i förrådet. Vad ska jag med alla lampor till!? Måste jag spara på dem!? Det fanns ju ännu fler:

Tråkiga men effektiva taklampor

Vägglampa utan skärm

Liten söt lampa

Läcker vägglampa som tyvärr saknar en del till upphängningen

Tavelbelysning

Liten lampa av skomakartyp

Jag vet inte vilken symbolik som döljer sig i dessa lampgömmor. Är det rädslan för ett mörkt hem? Drömmen om fler småbord att ställa lampor på? En oförmåga att rensa och slänga? För stort förråd?

Nu åker en del av dem ut i alla fall.

Sticka linne

Idag tar jag ledigt från skrivandet och ske se om jag kan göra ett linne till min svägerska. Jag har blivit inspirerad av ett sollinne som Fröken Textil gjort.

Vad ska det bli?

Jag använder garnet Muskat soft, 100% bomull med en karamellig färgblandning som svägerskan gillade.

Ett linne hoppas jag

Jag lade upp cirka 70 maskor och stickar bara fram och tillbaka på stickor nr 3. Det ska bli bakstycket, när jag närmar mig framstycket får jag öka i ena sidan tills svägerskan är nöjd. Och sen är det väl bara att fortsätta fram och tillbaka tills det är klart, ungefär så. Och sen ett par axelband till det.

Det är lite lustigt: jag hittar en bild på 365 saker du kan slöjda på ett linne som inspirerar mig. Jag tittar på Fröken textils blogg och upptäcker att det är hon som sytt ihop lapptäcket där jag bidragit med en lapp... Liten värld.

Blandras

Min hund heter Sigge men har även hörts kallas Sigurd, Siggeluring, Siggedigge, hunden, Sig, Siggis.

Sigge i trädgården

Han är mycket förtjust i att bli kliad på framtassarna och sitter då som en surikat med tassarna i knät på någon som valts ut att få klia honom. Vi misstänker att surikaterna är hans kusiner. Ibland njuter han så av att bli tasskliad att han ramlar omkull. Enligt uppfödaren hade hans mamma samma svaghet för tassklieri.

Första mötet

Sigge kommer från Kanikebo (vilket härligt namn!), utanför Uppsala. Han är född i mars 2007.

Ny familjemedlem, maj 2007

När Sigge var nyinflyttad hos oss gnagde han på allt: sängar, skor, hattar. Ja till och med ett hörn av väggen i hallen gick åt!

Knähunden

Redan från början har han trott att han är en knähund. Det gick väl bra när han var liten, men nu när han väger drygt 30 kilo är det en annan historia...

Onda tassar

På nyårsafton 2011 rymde Sigge och var borta i nästan ett halvt dygn. Tassarna måste ha fastnat i isen för huden försvann och han var omplåstrad ett tag. Nu har han valpmjuka tassar igen.

Brödälskaren

Sigge är blandrashund. Mest mellan schäfer och golden retriever men lite labrador ska vara inbandat också. Han älskar att åka bil och att springa bredvid cykeln. Han gillar att bada. Han tycker hemskt mycket om bröd men vill bara äta pommes frites eller pasta om det är ketchup på. Sigge pratar mycket och ibland 'sjunger' han när en tjusig tik går förbi. Ett av alla kommandon Sigge kan är 'tut' vilket är väldigt praktiskt, säger man det bara flyttar han på sig.

Kärleksmums

Kärt barn har många namn - jag tror att Kärleksmums har kallats många olika saker (vid en enkel sökning hittar jag mockarutor, chokladrutor, Kramforskakor, blondies, kokosrutor, Snoddaskaka, Sabrinaruta, Märtakaka, Fiffiruta, Gullanskaka och helt enkelt Godbit). Vi bakar den då och då och har ett riktigt bra recept från Hembakningsrådet i Järna, 1994:

Mjuka chokladrutor

ca 60 st

150 g margarin
1,5 dl mjölk
2 ägg
2,5 dl socker
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2 msk kakao

Glasyr:
3 dl florsocker
2 msk kakao
1 tsk kaffe
2 tsk vaniljsocker
50 g smält margarin
3 msk mjölk eller vatten

Garnering:
0,5-1 dl kokosflingor, hackade mandlar eller nötter

1. Sätt ugnen på 225 grader. Lägg ett bakplåtspapper i en lätt smord långpanna. Pappret ligger fast om långpannan är smord.
2. Smält margarinet på svag värme. Ställ åt sidan och tillsätt mjölken.
3. Vispa ägg och socker poröst.
4. Blanda de torra ingredienserna. Rör ner mjölblandningen och vätskan i de uppvispade äggen. Rör om till en jämn smet.
5. Häll och bred ut smeten i långpannan. Grädda omedelbart mitt i ugnen omkring 10 minuter. (Det finns en risk att kakan blir ojämnt gräddad om du använder varmluftsfunktion).
6.  Gör under tiden glasyren. Blanda florsocker, kakao, kaffe och vaniljsocker. Tillsätt det smälta margarinet och mjölken. Rör glasyren slät.
7. Bred glasyren över den varma kakan (i långpannan). Strö önskad garnering över.
8. Skär kakan i fyrkantiga bitar då den svalnat. Använd kniv eller plåtskrapa. Lossa kakorna försiktigt.

Tid att skriva

Tiden går allra mest åt till att skriva på min avhandling och det får ske i soffan härhemma, med benen i horisontalläge eftersom jag lyckats stuka ett knä.

Skrivarstuga i vardagsrummet

Åsa har plockat en liten bukett som håller mig sällskap. Hon är förresten anmäld till Lina Holms slöjdklubb i höst och ser fram emot att få prova på olika material.

Borstnejlika och penséer håller mig sällskap

Utanför fönstret dignar trädgården av underbara växter och dofter. Örterna växer i kaskader och ger mig möjlighet att plocka fantastiska fång att ta med in.

Timjan

Jag misstänker att vår kiwiplanta blommar, men jag har ju aldrig sett en kiwiblomma så det är inte så lätt att veta.

Kiwiblomma?

Och rosen som vi valde mycket på grund av namnet, Pauls scarlet climber (maken heter ju Pål) är också ovanligt generös med sina smycken i år.

Pauls Scarlet Climber mot garageväggen

Men all kreativitet öser jag nu in i skrivandet, allt annat skapande ligger nedstoppat så länge.

Fläderblomssaft

Det är mycket möjligt att världens godaste saft är fläderblomssaft, i alla fall om jag får bestämma. Vi har en fläderbuske utanför vårt staket och häromdagen tog Åsa och jag och plockade 70 klasar för att göra saft. Det blev drygt 5 liter!

Saft!

På IKEA hade de fina flaskor som passar mycket bra. Det är fortfarande så mycket blommor på busken att vi funderar på att göra en omgång till, det är ju ingen konst egentligen.

När flaskorna var fyllda satte etikettfabriken igång. Det är alltid lika kul att göra etiketter!

Åsas fläderblomssaft 2012

Jag minns att vi gjorde fläderblomssaft när jag var liten, och att man hemma hos min farmor fick fläderblomssaft utspädd med citronläsk. Det var ett säkert tecken på att det var fest.

Lapp blir utställd

I maj sydde jag en lapp till ett lapptäcke som Slöjd i Väst sammanställer till förmån för HBTQ-arbete i Ryssland i projektet "To Russia with love".

Detalj av min lapp

Lapptäcket förställer två stora babusjkas, jag tror att min lapp sitter en bit ner på magen på den ena damen.


Lapptäcke med babusjka
Bild från Slöjd i Västs blogg

Nu är snart lapptäcket färdigt, vilket man kan läsa om på Slöjd i Västs blogg. Det ska ställas ut på Stockhom Prides konstcenter, Kulturhuset i Stockholm, 31/7-3/8 och även auktioneras ut! Ett läckert och unikt lapptäcke som räcker för en dubbelsäng kan bli ditt!

Ett rum färdigt

Så har Åsas rum äntligen blivit färdigt. Den nya tapeten är uppsatt och Åsa är väldigt nöjd, tror jag.

I handen har Åsa sin lyckokatt som vi hittade på utflykten till Stockholm häromdagen.

Åsa har två läsutmaningar i sommar, en från skolan och en tillsammans med mig. Skolans handlar om att klassen tillsammans ska läsa 6000 sidor så får de en läsfest. Åsas och min handlar om att läsa 3000 sidor tillsammans, sen går vi på bio. Hittills har Åsa läst 498 sidor! Snart blir det bio för oss (vi har läst 2452 sidor tillsammans sedan sommarlovet började).

Siluetter, del 3

Alla 9 siluetter är färdigmålade och sonen har kunnat flytta tillbaka in i sitt rum. Det har varit så ofanligt roligt att måla dessa siluetter! Dels för att jag älskar att måla, och dels för att dessa gubbar har gett mig en möjlighet att kika in i sonens värld och lära mig om vad han pysslar med.

Idag målade jag fyra gubbar:

Riven påbörjad

Jag började med Riven, ännu en karaktär från League of Legends. Hon har ett mäktigt svärd må jag säga.

Riven färdig

Sen gjore jag Lee Sin, den femte och sista gubben från LoL i detta rum:

Lee Sin

I hörnet bakom dörren in i rummet målade jag en till från Assassin's Creed:

Altaïr, eller är det Ezio?!

Slutligen en gubbe som kallas "Ghost" från Call of Duty: Modern Warfare:

Ghost

Jag känner mig nöjd, nöjd, nöjd och tycker det är extra kul att lillasyster får sova över i storebrors rum när det blivit pimpat.

Söta syskon

Läs om de andra siluettinläggen: Inledning, Del 1, Del 2.