Popcorn som illustration

Förra veckan fick jag berätta om min forskning för Livsmedelsakademins matforskarnätverk. Till viss del innebar det en ny publik för mig och jag fick bland annat höra minnen från hemkunskapsundervisningen för 40-50 år sedan. I morgon ska jag få berätta om min forskning för min dotter och hennes skolkamrater som går i 3:an - alltså barn som ännu inte har haft sin första undervisning i Hem- och konsumentkunskap. Nu har jag funderat: hur kan jag berätta att jag studerat matens betydelse för elever och lärare och vilken roll klassrummet spelar i detta meningsskapande? Så här har jag tänkt.

Jag tänker inleda med att berätta lite om varför man började undervisa om mat i skolan. Sen ska eleverna få tre muggar var märkta med A-B-C och i varje mugg kommer det ligga några popcorn. I en ligger vanliga, saltade, popcorn, i en finns popcorn med wasabismak och i en popcorn med karamell.

Tillsammans ska alla prova en sort och sedan får de som vill berätta vad de tänker på - är det en smak de känner igen och i så fall varifrån. Min tanke är att minnen finns i smakerna och att barnen kommer att relatera till sådant de känner igen eller inte känner igen. På så sätt kan jag berätta om hur mat betyder olika saker för oss i olika sammanhang, och att det vi upplever som underligt eller konstigt kanske bara är sådant som vi ännu inte är vana vid.

Jag hoppas att det fungerar. Det känns som en utmaning att omvandla en analytisk, torr och teoretisk avhandling till ett görandemoment för elever i 3:an...

Karamellpopcorn
Blanda 2,5 dl socker, 3 msk vatten och 25 g smör i en tjockbottnad gryta. Smält ihop och rör tills allt kokat ihop till en sirapsliknande konstistens, det tar 5-10 minuter. Bred ut poppade popcorn på en bakplåtspappersklädd plåt. Häll över karamellen och rör snabbt runt. Låt svalna.

Matkultur

Studenter som läser till lärare i Hem- och konsumentkunskap på mitt jobb ska bland annat arbeta med matkultur. För att utmana hur de tänker kring begreppet matkultur har jag skapat olika teman som de fått tolka, tillaga och gestalta. De senaste dagarna har de gjort maten och vi har diskuterat den ur olika perspektiv.

Barnmat?

Barnmat?

Ett tema som förekommit är "barnmat". I en grupp tolkades det som mat till Halloween med avhuggna fingrar, kattbajs, ögon och spöken som naturligtvis var vanliga ätbara saker som formats till något annorlunda. En annan grupp tolkade barnmat som köttbullar och pasta och visade upp maten som ett dukat middagsbord för en familj där ett av barnen försökt bre smör på sin macka och då vält mjölkglaset. Dessutom är bordet belamrat av alla teckningar barnen tagit med hem från förskolan.

Konstig mat?

Vi har också fått en tolkning av temat "konstig mat". Här dukades upp ett skogsbord med nässelbröd, rostade kastanjer, björnklämma och stenålderssoppa. Vi fick även tallbarrste.

 

Präktig mat?

Det kan uppfattas som präktigt att laga mat själv från grunden när man går någonstans där det faktiskt finns mat att köpa, t.ex. om man besöker en nöjespark som har olika serveringar. Därför valde gruppen som tolkade temat "präktig mat" att göra bland annat västerbottenpaj, saffransbullar, marinerade kycklingspett och hemgjord saft på svartvinbärsblad.

Rolig mat?

Ett tema var "rolig mat" och gruppen som tolkade detta valde att fokusera på "ro" och komponera en romantisk middag för Roine och Rosita med bland annat Rostbiff, Rosévin och Rosenbröd.

Terapeutisk mat?

Två grupper tolkade temat "terapeutisk mat" och det fanns många likheter mellan deras tolkningar. Det handlade om hälsosam mat, inre balans och harmoni. En grupp lyfte fram färgers betydelse.

Traditionell mat?

Kalops var huvudrätten för en grupp som tolkade temat "traditionell mat", och de dukade upp två bord som visade på kontraster med denna tradition. På det ena bordet var maten köpt färdig i burkar och det var dukat med engångsartiklar. På det andra bordet fanns kalops lagad från grunden och framdukad med riktigt porslin och duk.

Snart ifatt

Plötsligt satt jag där en måndag i början av augusti, med fingret över en tangent beredd att klicka på en knapp för att skicka in hela avhandlingen till tryck och samtidigt ringer min telefon och det är någon som frågar om jag kan tänka mig att komma på intervju för drömjobbet på fredag samma vecka.

Det kändes overkligt. Det är fortfarande lite overkligt. Men snart tror jag att jag är ifatt. På ett år har så ofattbart mycket hänt och så många bitar har trillat på plats att det är svårt för mig att begripa.

I november förra året avslutade jag min lärarutbildning och senare samma månad förlorade jag min pappa. I januari i år satte jag mig ned vid vardagsrumsbordet hemma i Uppsala för att försöka skriva klart en avhandling. Nu sitter jag i här, med doktorsexamen och lärarexamen i ryggsäcken, med en liten och mysig övernattningslägenhet i Skåne och ett fantastiskt jobb där jag får jobba med mat och måltider på Högskolan Kristianstad. Det hade jag aldrig kunnat ana för ett år sedan.

Det löser sig, brukar jag tänka, och det stämmer ju faktiskt. Men sedan disputationen i slutet av september har jag varit ganska trött och disträ, eller vimsig som min snart sjuttonårige son uttrycker det, och det kanske inte är undra på. En fantastisk present jag fått var en resa till Aten och trots att vintern är min favoritårstid så var det skönt att få komma till värmen några dagar och bara strosa runt med sandaler på fötterna och sitta på uteserveringar och äta fantastisk mat. Nu så, nu tror jag att batterierna börjar ladda igen.

Pizza utomhus

Så här gjorde vi när vi gjorde pizza utomhus.

En vagn kommer lastad

Vi packade en vagn full med allt vi behövde: spadar, yxa, morakniv, kniv, ved, vatten, skärbräda, några riktigt stora plåtburkar utan lock, lock från några riktigt stora plåtburkar, rivjärn, platspåsar, mjöl, salt, bakpulver, matolja, peppar, topping till pizza (vi tog tomatsås, riven ost, morot, palsternacka, paprika, tomat och champinjoner), bestick, tallrikar, glas.

Vi börjar gräva

Vi började med att gå till en trevlig dunge och se till att vi hade en hel hög med stenar i olika storlekar. Det var noga att det var riktiga stenar och inte bitar av betong, det var inte heller bra att ha flinta: stenarna ska senare användas i elden och betong och flinta kan spricka. I dungen grävde vi ur en kvadrat på ungefär 1x2 meter. Vi grävde ur knappt en decimeter ner i marken och i sektioner så att vi kunde lyfta upp gräsbitar och spara.

Grästuvor som sparas

Uppgrävda grästovor la vi åt sidan på ett ställe där vi inte skulle gå.

Bygg en eld

Vi använde björkved - den är torr och billig. Vi späntade några stickor och rev också av en del bark. I gropen la vi några vedklabbar med barksidan uppåt. På dessa la vi några bitar bark och några späntade spån som vi sedan tände eld på. Sakta och metodiskt byggde vi upp en eld ungefär mitt i gropen.

Stenar på värme

När elden fått riktig fart tog vi och kastade upp några löv i luften för att få reda på vindriktningen. Nu tog vi stenar och la med en spade in dem i elden på läsidan så att de skulle få riktigt mycket värme på sig.

"Ugn" och "plåt"

Några riktigt stora plåtburkar skulle fungera som ugnar och i dessa skulle vi lägga lock med pizza på. Locken skulle alltså passa in i burkarna men inte vara så små att de hamnade på botten.

Pizzadegstillverkning

Var och en fick göra sin egen pizzadeg. Den gjorde vi genom att blanda 1,5-2 dl mjöl (vi hade grovt dinkelmjöl), en knivsudd bakpulver och lite salt med lite olja och lite vatten i en påse. Vi kramade påsen tills en deg formades, några behövde mer vatten, andra mer mjöl. När degen gick att forma utan att vara vare sig för hård eller kladdig var den klar.

Pizzor skapas

Vi hällde lite olja på ett burklock och tryckte ut pizzadegen på den. Sen la vi på tomatsås och den topping som man ville ha. Jag tog riven morot och palsternacka, paprika och ost.

Arrangerad eld

När stenarna blivit riktigt heta och vedklabbarna brunnit ner till kol flyttade vi, med hjälp av spaden, på stenarna och de vedbitar som fanns kvar. Vi la stora stenar längs ena kanten av glödbredden. De mindre stenarna la vi i plåtburkarna.

"Ugnar" på plats

Vi la plåtburkarna så att de hade "baksidan" på de stora stenarna och på så sätt fick lite framåtlut. I botten på varje burk låg några av de mindre stenarna. Framför öppningen la vi också några av de vedträn som fanns kvar. Nu hade vi skapat en burkugn som fick värme underifrån, framifrån och inifrån och som, genom att den lutade, dessutom behöll värmen inuti.

In i "ugnen"

Med en spade (eller för hand) la vi in "plåten" med pizzan på stenarna i "ugnen".

Tillagning

Det var riktigt varmt i "ugnarna" och det tog ungefär 10 minuter för pizzorna att bli klara.

Efterarbete

När vi ätit oss mätta och pratat och skrattat en stund tog vi hand om efterarbetet. Vi hällde vatten på stenar och glöd för att skynda på avsvalningen och spred dessutom ut stenarna så att de inte skulle ligga och värma varandra. När allt svalnat ska stenarna tas bort och grästuvorna läggas tillbaka.



Olika sätt att förbereda sig

Hur förbereder man sig för att disputera? Jag antar att det finns en mängd olika sätt, så här gör jag.

Jag läser långsamt och noggrant igenom avhandlingen och gör anteckningar om sånt som jag tycker verkar otydligt uttryckt eller som behöver utvecklas mer.

Jag målar om en skänk som vi köpte på Blocket 2007. Den har varit mörkt, mörkt brunbetsad, som man fortfarande kan ana av de mörka hålen bakom dörrarna. Men nu blir den ljust, ljust grå och (i mitt tycke) riktigt, riktigt läcker. Jag använder färgen Jotun Lady Supreme Finish som är helt underbar att måla med! Dessutom kan man göra rent penslarna i vatten.

 

Jag läser lite till, antecknar och funderar. Dubbelkollar i litteraturen och tänker en vända till.

Ett bord har också fått ett lager ljust, ljust grå färg. Det har varit trävitt tills nu och på så vis varit del av det mycket spretiga intryck mathörnan i köket gett. Men nu blir det mer sammanhängande.

Så läser jag lite till. Tur att jag har den här särskilda versionen av avhandlingen där texten enbart är tryckt på ena sidan, på så vis kan jag anteckna mycket utan att det blir svårt att läsa.

Det får bli lite havrekex också, vill ju ha något att knapra på till kaffet när jag läser.

7 september: ett foto i timmen

06:38: Sigge piper och vill bli utsläppt i trädgården. Tar ett foto, och går sedan och lägger mig igen.

 

07:44: Sigge piper igen, men nu var det inte min tur att gå upp. Ligger och läser en stund och somnar sedan om.

11:00: äter frukost i trädgården och ser hur eftersatt allting är.

 12:00: har klippt bort det torra på pelargonerna. Alltid något!

 13:00: med sonen på Gränby centrum och handlar.

 14:00: med maken på Bauhaus för att handla socklar till dotterns rum.

 15:00: hjälper dottern med hennes dator.

 16:00: tittar på Project Runway.

 17:00: betalar räkningar och fixar med föreningens ekonomi.

 18:00: pizza! Jag gillar Flogsta special.

 19:00: klär om stolsdynor med dottern och lyssnar på svensk popmusik.

 20:00: börjar klä om en stol med dottern.

 21:00: slår mig till ro för att få virka en stund.

 22:00: sitter fortfarande och virkar. Tror det kanske blir en liten väska.

23:00: silverte och bok, snart är dagen slut.

Verkligt

En barndomsvän har drabbats av bröstcancer och hennes äldre syster Elisabeth genomför därför vad hon kallar "Projekt 33" samt en insamling på Cancerfonden i sin systers namn. Varje måndag publicerar därför Elisabeth en mininovell baserad på en viss bild.

Jag vill uppmana alla att skänka en slant till insamlingen och att läsa en av Elisabeths mininoveller. Projektet berör.

Spikning

Nu har jag spikat upp min avhandling i Universitetshuset i Uppsala. Som tur var hade min make förborrat ett hål, det var ju 190 sidor som skulle genomborras.

I spikartagen

Av vaktmästaren fick jag en särskild hammare som skall användas vid just detta tillfälle, och även en särskild spik.

I spikartagen

Trots det förborrade hålet var jag tvungen att hamra på som bara den för att få igenom spiken, men till slut satt den där den skulle.

Spikad avhandling

Nu är det "bara" själva opponeringen kvar... Avhandlingen finns tillgänglig elektroniskt för alla som vill se/läsa.

På plats

Kristianstad har bjudit på sin allra soligaste sida idag när det var min första dag som anställd här.

Välkommen hit!

Högskolan ligger på det som en gång var Norra skånska regementets område (P6). Gatorna omkring högskolan har namn som minner om detta, såsom Sergeantvägen, Infanterivägen och Kommendantsvägen. I området där högskolan ligger, Näsby, finns också en gata som heter "chaussé", vilket är ett nytt ord för mig (Näsbychaussén). Jag tror att det kan vara en ganska ovanlig benämning på en gata. Hursomhelst så ska det beteckna en landsväg som är omsorgsfullt byggd.

Inne på området

Inne på området finns arbetsrum och föreläsningssalar. Mitt i allt finns en byggnad med bland annat reception, café och bibliotek.

Reception, café och bibliotek huserar härinne

Jag sitter i det som kallas hus 16.

Här sitter jag, i fönstret till vänster om dörren

Denna vecka hyr jag ett rum på Holländaregatan 3 från Kristianstadsrum. Det är ett härligt vindsrum med sängen i en vrå, egen teve, trådlöst wifi samt pentry och toalett som delas med ett rum till. Allt till det facila priset tvåhundra kronor natten. Det finns ingen dusch, men vi har en hel del sådana på högskolan så det löser sig. Bara ett kvarter bort ligger Willys så det är enkelt att handla lite frukost.